Igår lämnade jag in min ledighetsansökan - ansökan om föräldraledighet. För mig är det surrealistiskt. Vi har pratat om det hemma, försökt komma fram till en lösning som kan tänkas passa oss. Även om vi pratat om det så kan jag fortfarande inte förstå att jag ska vara borta från jobbet ett helt år.
Jag började med fem graviditetstester, illamående har kommit och gått, tröttheten har varit olidlig, magen den bara växer och det är ett himla pådrag där inne. Vi ska ha barn. Jag bär vårt barn i min mage. Helt fantastiskt, men helt ofattbart svårt att förstå.
Det är så stort och svårt att ta in. Nu har jag precis tagit mod till mig och börjat göra några klädinköp. Med 14 veckor kvar.
I samma stund som denna sitter jag med jollyrooms hemsida öppen och tänker slutföra ett köp till pyrets säng. Att köpa saker får mig att förstå lite bättre. Snart är han här.
